Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuPOLITIK

Inför valet 2004

2003-04-28

En mycket tidig blick på nästa års val till president, senaten, representanthuset och guvernörsposterna.

För närvarande innehar republikanernas George W Bush presidentskapet. I senaten har republikanerna ett övertag på 51 platser mot demokraternas 48 (plus en partilös senator som är lierad med demokraterna). I representanthuset har republikanerna 229 platser mot demokraternas 205 (plus en partilös ledamot). Republikanerna har även ett knappt övertag bland landets guvernörer: 26 mot demokraternas 24.

I nästa års valpott ligger presidentposten, samtliga representanthusledamöter, 34 senatsplatser samt 11 guvernörsposter.

15 av senatorerna i nästa års val är republikaner. Alla utom två representerar delstater som Bush vann 2000. En av de två är Arlen Specter som borde vinna i Pennsylvania, medan den andre är Peter Fitzgerald, en förstagångssenator från Illinois som inte ställer upp för omval. Illinois har blivit alltmer demokratiskt under senaste åren och det kommer sannolikt att bli oerhört svårt för republikanerna att hålla fast vid den platsen.

Av de 19 demokratiska senatorerna kommer 10 från delstater som Bush vann 2000. En av dem, Zell Miller från Georgia, har bestämt sig för att lägga av med politiken och ställer inte upp i valet. Miller är en konservativ senator som i många frågor röstar med republikanerna. Av den anledningen är det viktigt för republikanerna att vinna den platsen enkom för att bevara det faktiska styrkeförhållandet i senaten. Det borde partiet lyckas med då Georgia numera är en saftigt republikansk delstat.

Den kanske fränaste, om än knappast jämnaste, kampanjen kommer att hållas i South Dakota där demokraternas ledare i senaten, Tom Daschle, står inför omval. Daschle ses av många republikaner som en representant för demokraternas vänsterflygel och därtill en närmast personlig motståndare mot Bush. Trots att South Dakota är en huvudsakligen republikansk delstat som Bush vann lätt torde Daschle ha goda chanser att vinna. Dels för att det är svårt att besegra en sittande senator, dels för att Dakota-borna knappast har något emot att påminna Washington om att de gör som de vill.

En del republikaner hoppas att partiet kan besegra vänsterdemokraten Barbara Boxer från Kalifornien, men det måste ses som önsketänkande. Partipolitiskt är Kalifornien numera en gigantisk version av New Jersey: Extremt demokratiskt. Så demokratiskt att republikanerna i fjol var oförmögna att besegra den impopuläre och föge kompetente guvernören Gray Davis. Men man vet aldrig, kanske försover sig en halv miljon demokrater och glömmer bort att rösta.

Av de elva guvernörerna som står inför omval är fem republikaner och sex demokrater. Fyra av republikanerna och fyra av demokraterna är från Bush-delstater. Mest utsatt är kanske republikanen Jim Douglas i Vermont som förra året vann med 45% av rösterna (Vermont har tvååriga mandatperioder för guvernören ).

Men det stora priset är förstås valet till president. Såvida inte någonting mycket dramatiskt inträffar så kommer republikanerna att nominera Bush, medan demokraterna har att välja bland i dagsläget minst åtta kandidater.

Republikanernas kärnområden består av syd-, prärie- och klippigabergsdelstaterna, medan demokraterna äger västkusten, nordöstra USA och större delen av den industrialiserade mellanvästern.

Ett antal befolkningstrender verkar just nu till fördel för både demokrater och republikaner.

Dels pågår det en snabb befolkningsökning i södra USA, driven av såväl inre migration (bland annat av svarta som flyttar från norra USA och Kalifornien) som omfattande invandring från främst Mexiko. Befolkningsökningen i södern gynnar i vart fall på kort sikt republikanerna då regionens ökande andel av befolkningen lett till en större andel av platserna i representanthuset. Om Bush vinner samma delstater nästa år som han vann i förra presidentvalet kommer han att få sju fler elektorröster än vad han fick då.

Den andra befolkningstrenden är de vitas snabbt sjunkande andel av befolkningen, en utveckling som starkt gynnar demokraterna. I senaste valet, 2002, fick republikanerna enligt väljarundersökningar 58% av de vitas röster, medan demokraterna höstade in 65% av latinoamerikanernas röster och 90% av de svartas.

I valet 2002 utgjorde vita cirka 80% av väljarna, trots att de endast utgör 69% av befolkningen. Diskrepansen beror på ett antal faktorer: Dels är en större andel av de vita amerikanska medborgare medan framförallt många latinoamerikaner och asiater saknar amerikanskt medborgarskap och i många fall också uppehållstillstånd. Dels är den vita befolkningen i genomsnitt äldre och har större inkomster och bättre utbildning än befolkningen i stort, samtliga faktorer som ökar röstbenägenheten.

Detta till trots har demokraterna sakta men säkert ökat sina röstetal i de senaste presidentvalen:

Antal röster för demokratiska respektive republikanska presidentkandidater 1980 -2000.
ÅrDemokratiskaRepublikanska
198035 483 88343 904 153
198437 577 18554 455 075
198841 809 48548 886 588
199244 909 80639 104 550
199647 402 35739 198 755
200051 003 23850 459 624


Amerikansk politik har svängt kraftigt åt höger under de senaste 25 åren och det är svårt att veta med säkerhet om demokraternas uppgång avspeglar deras skiftning mot mitten under Bill Clinton eller om det förebådar en vänstersväng. Frågan kompliceras av att många delstater uppvisar så motsägelsefulla tendenser: Kalifornien, t.ex., har en vana att rösta igenom konservativa folkomröstningsförslag och har en mittenpolitker som guvernör, samtidigt som delstatens senatorer och lagstiftande församling ligger klart till vänster om mitten.

Varifrån kommer alla dessa demokrater? Tabellen nedan visar var partiet värvat flest nya röster sedan 1980.

Demokrater - var kommer de alla i från? Antal röster för Carter 1980 respektive Gore 2000
Delstat19802000
Kalifornien3 083 6615 861 203
Florida1 419 4752 912 253
New York2 728 3724 107 697
Illinois1 981 4132 589 026
Washington650 1931 247 652
Pennsylvania1 937 5402 485 967
Michigan1 661 5322 170 418
Texas1 881 1472 433 746
Ohio1 752 4142 186 190
Virginia752 1741 217 290
Nevada66 666279 978


I slaget om presidentposten nästa år kommer sannolikt det hätskaste slaget att utkämpas i Florida, där som bekant Bush vann med några hundra rösters marginal. Republikanernas bästa hopp där är att vinna en större majoritet av kuba-amerikanernas röster och/eller vinna över en tillräcklig mängd judiska väljare.

Förhoppningen att vinna fler judiska väljare måste ses som smått utopisk, i vart fall så länge de flesta demokratiska kongressledamöter nästan reservationslöst stöder Israel. Judiska väljare är i allmänhet på tok för liberala, särskilt i kulturella och sociala frågor, för att lockas av republikanerna.

Andra delstater som förväntas se särskilt hårda duster är Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Washington, West Virginia och Ohio. Beroende på hur den politiska situationen ser ut så är det möjligt att republikanerna också gör allvarliga försök att vinna i Kalifornien och Illinois.

Republikanerna har de senaste åren satsat stora resurser på att locka svarta och framförallt hispaniska väljare. Hittills finns det ingenting som tyder på de gjort några framsteg alls. Enligt en analys av valet 2002, utförd av Center for Immigration Studies, röstar hispaniska väljare på ungefär samma sätt som vita med liknande inkomst- och utbildningsnivåer, till skillnad från svarta som röstar på demokrater under nästan alla omständigheter. En del av förklaringen till demokraternas svaga resultat förra året kan vara att många hispaniska låginkomsttagare avstod från att rösta. Om de som väntat tillsammans med svarta väljare återvänder till vallokalerna nästa år kan republikanerna ligga riktigt illa till. Såvida inte Bush och republikanerna lyckas locka fler vita väljare än de gjorde 2000.

Men det är alldeles för jätteförtidigt att sia om vilket parti som kommer att vinna nästa år.
Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America