Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuSAMHäLLE

Fler fattiga, fler oförsäkrade, stagnerade inkomster

2004-08-28

Den amerikanska folkräkningsmyndigheten US Census Bureau har publicerat statistiken för 2003 vad gäller fattigdom, inkomst och sjukvårdsförsäkring. Enkelt uttryckt har antalet oförsäkrade ökat med en och en halv miljon, antalet fattiga har ökat med en miljon medan medianhushållsinkomsten ligger kvar på samma nivå som 2002. I statistikmassan döljs en hel del intressanta detaljer.

Angående statistiken

Antal avser antal personer i den beskrivna gruppen i tusental. Andel avser hur stor del som antalet utgör av en större befolkning. T.ex. är 6 052 000 personer fattiga i regionen nordöstra USA, vilket motsvarar 11,3% av regionens invånare. Inkomst syftar på hushållsmedianinkomsten för angiven grupp i dollar 2003. Förändring syftar på ökning eller minskning från 2002, i procentenheter för statistik som uttrycks i procent respektive procent för statistik uttryckt i dollar eller antal.

Ibland skriver jag att siffran för en eller annan grupp är oförändrad, trots att tabellerna visar på en svag ökning eller minskning. I de fallen är förändringen inte statistikt säkerställd vid 90% konfidensintervall (just det, 90%, inte 95%).

Latinoamerikaner är min benämning på vad den amerikanska folkräkningsmyndigheten kallar Hispanics eller Latinos. Latinoamerikaner härstammar från Latinamerika och/ eller Iberien. Det förekommer ett mindre statitiskt överlapp mellan svarta och latinoamerikaner, då latinoamerikaner inte räknas som en egen ras. Mindre än 10% av latinoamerikanerna i USA är svarta. Dessa är huvudsakligen från de karibiska öarna, främst Puerto Rico, Dominikanska Republiken, Jamaica, Kuba och Haiti (haitier räknas något märkligt som latinoamerikaner).

Grupperna vita, svarta och asiater omfattar i den här sammanställningen de som endast identifierar sig med en ras, de betydligt mindre flerrasiga grupperna har jag här exkluderat. Cirka 2,6% av amerikanarna beskrev sig som flerrasiga i folkräkningen 2000.

Med vita avses enbart vita icke-latinoamerikaner.

Rapporten kan läsas här: Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2003.

Inkomster i USA 2003

Medianinkomsten för USAs 112 miljoner hushåll minskade år 2003 med $63 till 43 318 dollar.

Hushållsmedianinkomst per ras
RasAntalInkomstFörändring
Vita81 14847 777-0,4
Svarta13 62929 645-0,2
Asiater4 04055 699+3,5
Latino11 69332 997-2,6


Hushållsmedianinkomst per region
RegionAntalInkomstFörändring
Nordöst21 01746 742-0,4
Mellanväst25 64344 732+0,2
Syd40 74239 823-1,5
Väst24 59846 820+1,4


Hushållsmedianinkomst per kvintil
Vardera kvintil omfattar 22 256 000 hushåll. Med inkomst avses i det här fallet kvintilens andel i procent av samtliga hushålls totala intäkter.
Kvintil InkomstFörändring
Första3,4-2,9
Andra8,7-1,1
Tredje14,80
Fjärde23,4+0,4
Femte49,8+0,2


Hushållsmedianinkomst per medborgarstatus
StatusAntalInkomstFörändring
Infödd97 84044 347+0,3
Utlandsfödd, medborgare6 56746 049-0,9
Utlandsfödd, ej medborgare7 59232 806-5,6


Hushållsmedianinkomst per typ av hushåll
HushållAntalInkomstFörändring
Familj, gift par57 71962 405-0,4
Familj, ensam mor13 78129 307-1,2
Familj, ensam far4 71741 959-1,7
Ej familj, kvinna19 64721 313-0,4
Ej familj, man16 13631 928-0,6


Medan svarta har lägre hushållsmedianinkomst än latinoamerikaner så har de något högre inkomst per capita ($15 775 respektive $13 492). Samma förhållande gäller för vita jämfört med asiater ($26 774 respektive $24 604).

Tabellerna ovan motsäger föreställningen att president George W Bushs politik gynnar rika, missgynnar fattiga och utplånar medelklassen, en kritik som är vanlig från såväl vänster som i viss mån höger. Det tycks mig snarare som att den av Bush förespråkade massinvandringen skapar fler resurssvaga hushåll och sätter press nedåt på lönerna för i första hand invandrare och svarta, i andra hand vita arbetare. Av någon anledning - och jag menar det utan ett spår av ironi - föredrar den etablerade massmedian att så lång som möjligt blunda inför det problemet.

Förlusten av miljoner av jobb inom tillverkningsindustrin de senaste åren har naturligtvis inte hjälpt vare sig inkomstnivåer eller inkomstfördelning, men jag har svårt att tro att förlusten av de jobben skulle ha kunnat undvikas om Al Gore vunnit 2000. Vilken president som helst kan däremot när som helst sätta stopp för massinvandringen, utan att ens behöva konsultera kongressen.

Det snällaste man kan säga om Bushs invandringspolitk är att den fortsätter Bill Clintons och Georgw Bushs och det är ärligt talat inte snällt alls, i synnerhet som Bush den äldre kunde ha ursäktat sig med att han inte förstod konsekvenserna, något som vare sig Clinton eller Jorge El Segundo kan hävda.

Sammantaget ger statistiken en viss fingervisning om varför Bush fortfarande har stöd av så många vita och så lite stöd bland latinoamerikaner, en väljargrupp som Bush jobbat hårt för att vinna: Vita har klarat sig jämförelsevis väl medan latinoamerikaner tagit rejält med stryk på inkomstsidan.

Fattiga i USA 2003

USA hade 35,9 miljoner fattiga 2003, en ökning med 1,3 miljoner jämfört med 2002. Andelen amerikaner som lever i fattigdom ökade från 12,1% till 12,5%

Andelen fattiga ökade till stor del p.g.a. att latinoamerikaner utgör en växande andel av befolkningen. Andelen fattiga var oförändrad för svarta, vita och latinoamerkaner medan den ökade för asiater, som i likhet med latinoamerikaner utgör en allt större del av befolkningen.

Antalet fattiga svarta ökade med 180 000, antalet fattiga vita med 335 000. Tillsammans utgör de två grupperna cirka 80% av befolkningen men stod tillsammans för endast 40% av ökningen av antalet fattiga. Andelen svarta respektive vita som lever i fattigdom var oförändrad.

Antalet latinoamerikaner ökade enligt undersökningen med över miljon en personer från 2002. Antalet fattiga latinoamerikaner ökade med en halv miljon. Andelen latinoamerikaner som lever i fattigdom ökade från 21,8% till 22,5% (ej statistiskt säkerställd). Latinoamerikaner svarade för nästan 40% av hela ökningen av antalet fattiga, trots att de utgör endast cirka 13% av befolkningen.

Bland familjer med två gifta föräldrar var 5,4% fattiga. Bland familjer med en ensamstående mor var 28% av hushållen fattiga, jämfört med 13,5% av hushållen med en ensamståde far. För båda familjetyperna var det en ökning med 1,4 procentenheter. I absoluta tal ökade antalet fattiga familjehushåll med 378 000. Av dessa var cirka 17% hushåll med gifta par, 19% hushåll med en ensamstående far och 2/3 med en ensamstående mor. Värt att notera är att familjer med en ensamstående mor utgör lite drygt hälften av samtliga fattiga familjehushåll, medan familjer med en ensamstående far utgör 8%.

Fattigdom per ras
RasAntalAndelFörändring
Vita15 9028,2+0,2
Svarta8 78124,4+0,3
Asiater1 40111,8+1,8
Latino9 05122,5+0,6


Fattigdom per region
RegionAntalAndelFörändring
Nordöst6 05211,3+0,4
Mellanväst6 93210,7+0,5
Syd14 54814,1+0,3
Väst8 32912,6+0,2


Fattigdom per medborgarstatus
StatusAntalAndelFörändring
Infödd29 96511,8+0,3
Utlandsfödd, medborgare1 309100
Utlandsfödd, ej medborgare4 58821,7+1

Fattigdom per typ av familj
HushållAntalAndelFörändring
Familj, gift par3 1155,4+0,2
Familj, ensam mor3 85628+1,4
Familj, ensam far63613,5+1,4

Sjukvårdsförsäkring i USA 2003

Enligt folkräkningsmyndigheten saknade 45 miljoner amerikaner sjukvårdsförsäkring i fjol, en ökning med 1,4 miljoner från 2002. Antalet försökrade ökade med en miljon till 243,3 miljoner. 15,6% av USAs invånare saknade helt sjukvårdsförsäkring 2003, en ökning med 0,4 procentenheter. Med försäkrade avsågs samtliga personer som under någon del av 2003 täcktes av en offentlig eller privat sjukvårdsförsäkring. 68,6 av befolkningen hade en privat försäkring, medan 26,6% hade en offentlig. Det var minskning med en procentenhet för privata försäkringrar jämfört med 2002 och en ökning med 1,1 procentenhet för andelen med offentlig försäkring.

19,5% av svarta, 18,7% av asiater, 11,1% av vita och hela 32,7% av latinoamerikaner saknade sjukvårdsförsäkring. 45,3% av utlandsfödda ickemedborgare saknade sjukvårdsförsäkring, medan siffran för infödda var 13%. 11,4% av alla barn saknade sjukförsäkring medan 19,2% av fattiga barn gjorde det. Blott 7% av vita barn var oförsäkrade, jämfört med 14,5% för svarta, 12,4% för asiatiska och 21% av latinoamerikanska.

Bland heltidsarbetande saknade 17,5% sjukvårdsförsäkring, medan motsvarande siffra för deltisarbetande var 23,8%.

I nordöst och mellanvästern låg andelen oförsäkrade under riksgenomsinittet medan den låg över i syd och väst. Det är inte förvånande då de två förstnämnda regionerna har högre inkomster, äldre befolkningar och färre icke-vita än vad de två sistnämnda har.

De mest dramatiska skillnaderna vad gäller avsaknad av sjukvårdsförsäkring finner man mellan olika åldersgrupper.

ÅldersgruppOförsäkrade (%)
- 1811,4
18 - 2430,2
25 - 3426,4
35 - 4418,1
45 - 6413,9
65 -0,8
Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America