Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuSAMHäLLE

Title IX

Språngbräda för jämställdhet eller brutal könsstalinism?

I USA intar universitetsidrotten en central plats i nationens medvetande. Lagen representerar inte bara sina skolor, utan alla dess tidigare studenter (alumni), en stad, en region, en delstat eller rent av en hel etnisk/regligiös grupp, som i fallet med Notre Dame. Rivaliteter som Army mot Navy, Michigan U mot Michigan State, Harvard mot Yale, Notre Dame mot Southern Cal är årliga mytomspunna drabbningar som ges stor uppmärksamhet i media.

Av tradition har collegeidrotten dominerats av män. Spelarna har varit män och tränarna och administratörerna har varit män. Ytterst få stipendier har tillhandhållits kvinnliga idrottare. For att råda bot på bland annat detta förhållande antog 1972 kongressen en jämstalldhetslag som förbjöd könsdiskriminering inom utbildningsväsendet. Ända sedan dess har Title IX varit fokus för en intensiv kamp om skolornas idrottsbudgetar.

För den utomstående betraktaren kan det tyckas vara en enkel sak att fördela pengarna: Hälften till de kvinnliga idrottsutövarna, hälften till de manliga. I själva verket har spelet varit mer komplicerat än så.

Den omedelbara matematiska orättvisa som Title IX väktarna riktade in sig på var nämligen den mycket låga andelen kvinnliga idrottsstipendiater. Målet var att fördela stipendierna jämnt mellan kvinnor och män. Skolorna reagerade genom att drastiskt minska antalet manliga idrottsstipendier, så medan över 5,000 kvinnliga stipendiat har tillkommit så har mer än tre gånger så många stipendier för män försvunnit sedan 1972.

Den i särklass dyraste sporten att bedriva är amerikansk fotboll. Ett lag har vanligtvis över hundra spelare, av vilka upp till 72 har stipendier och resten är s.k. walk-ons, vilka inte uppbär stipendier. Till det kommer en mindre armé av tränare och hjälpredor. Men samtidigt är det fotbollslagen som drar in mest pengar, huvudsakligen genom publikintäkter och teverättigheter. Collegefotbollen räknas som den näst mest populära TV-sporten, överträffad endast av proffsfotbollen. Därtill är fotbollslagen ofta vördade lokala institutioner, uppbärare av anrika traditioner som kan gå mer än 100 år tillbaka i tiden.

För att kunna behålla sina populära och intäktsbringande men dyra fotbollslag har flera skolor valt att lägga ner mindre populära herridrotter, framförallt brottning, men också tennis, golf, volleyboll m.fl. På så vis har skolorna skapat en bättre balans mellan antalet manliga och kvinnliga idrottare.

Men kvantitet i antal stipendier är inte nödvändigtvis rättvisande. Oftast försöker skolorna att placera så många kvinnliga idrottare som möjligt i relativt billiga sporter som basket och rodd, vilket frigör pengar för de stora herrsporterna. Dessutom satsar skolorna i allmänhet mycket mer pengar på att locka till sig manliga idrottare än på kvinnliga. Återigen beror skillnaden framförallt på fotbollen, där konkurrensen om spelarna är knivskarp.

Denna utveckling har fått Title IX övervakarna på Justitiedepartementet att allt mer rikta sitt intresse mot fördelningen av den totala idrottsbudgeten, inte bara fördelningen av stipendier. Denna nya policy lär medföra att skolorna lägger ner ytterligare ett stort antal herridrottslag för att kunna slå vakt om sina fotbollslag.

Nedläggningsvågen i spåren av Title IX har skapat mycket bitterhet bland de drabbade idrotternas utövare och anhängare. Ibland utnyttjas dock Tittle IX som ett verktyg för att uppna mål som har föga att göra med jamstalldhet: T.ex. kunde Boston Universitys starke man John Silber åberopa Title IX som ett skäl for att lägga ner skolans fotbollslag, något som han kämpat länge för för att uppnå, oberoende av Title IX.

Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America