Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuPOLITIK

Nya koalitioner i Los Angeles

010607

Svarta och vita väljare fördröjer det hispaniska politiska övertagandet av Los Angeles.

För ett årtionde sedan hade Los Angeles en svart borgmästare och en vit polischef. Den politiska majoriteten byggde på en liberal koalition av svarta och judar. Hispanics utgjorde blott 8% av de registrerade väljarna.

Sedan några år tillbaka har staden en svart polischef. Los Angeles nye borgmästare heter James K. Hahn, en vit politisk insider och tronföljare i en lokalt inflytelserik familj. Hahn vann 54% av rösterna och besegrade Antonio Villaraigosa som försökte bli stadens första hispaniska borgmästare sedan 1872.

Både Hahn och Villaraigosa är liberaler - Los Angeles är ett liberalt bålverk - men Hahn lyckades utmåla sin motståndare som en mjukis inom brottsbekämpning och som en smula för liberal på det stora hela. Hahn anses också ha bedrivit en kampanj som var melt lokalt inriktad än Villaraigosa, som uppenbarligen förde sig med en yvigare retorik. Villaraigosa, valets favorit, stöddes av bland annat lokala och nationella fackföreningar, Kaliforniens guvernör Gray Davis, Kaliforniens demokratiska parti och Los Angeles Times. Tusentals fackanslutna valarbetade för Villaraigosa.

Hispanics utgör enligt den senaste folkräkningen 46% av stadens invånare och 22% av dess registrerade väljare. Ca 80% av latinoväljarna röstade på Villaraigosa, men Hahn rundade den väljarbasen genom att attrahera två grupper som vanligtvis är varandras politiska motståndare: Svarta och konservativa vita. De svarta anses ha röstat på Hahn då dennes far under flera årtionden som kommunpolitiker tjänade de svartas intressen i Los Angeles.

Hahns seger kan i viss mån ha berott på Los Angeles partilösa valsystem. Samtliga kandidater tävlade om väljarnas gunst i ett primärval. De två kandidaterna som fick flest röster gick vidare till valets andra runda. Det innebar att valet kom att stå mellan två demokratiska liberaler men avgjordes av konservativa väljare som inte hade någon "egen" kandidat att rösta på. Trots att den avgående republikanske borgmästaren Richard Riordan stödde Villaraigosa lade det stora flertalet av de vita moderata och konservativa väljarna sina röster på Hahn.

Valet vanns således av två väljargrupper som under det senaste årtiondet starkt försvagats inte bara i Los Angeles utan i Kalifornien i stort. Många vita konservativa har flyttat till Colorado, Arizona, Oregon, Washington, Nevada och andra intilliggande delstater. Svarta har politiskt körts om av såväl asiater som hispanics. Den svart-vita koalitionen i Los Angeles är dock inte bara bräcklig utan dessutom av temporär nytta för Hahn. Redan till nästa val kan de hispaniska väljarna vara talrika nog för att tillsammans med judar och vita liberaler övervinna Hahns något udda allians. Måhända kommer i stället nästa val att utkämpas mellan två liberala hispanics, en för de svarta och en för de vita.

Hahn och Los Angeles står inför ett antal icke föraktliga utmaningar. Den för regionen så viktiga nöjesindustrin gengår en strukturomvandling. Stadens poliskår lider fortfarande av sviterna efter Rampartskandalen och Hahn måste dessutom bestämma om han ska behålla den bland svarta mycket populäre svarte polischefen Bernard Parks. I välbärgade och relativt vita San Fernandodalen växer kraven på att bilda en egen stad. För Angelenos i allmänhet var den viktigaste valfrågan stadens undermåliga skolor.
Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America