Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuPOLITIK

Orkanen George ingen högervind

2002-11-06

Den sensationella republikanska segern i mellanårsvalet gav partiet majoritet i både senaten och representanthuset och är en triumf för George W. Bush, men knappast ett tecken på att en högervind sveper genom nationen.

Det är frestande att tala om en ny högerrevolt, liknande den som förde republikanerna till makten i kongressen 1994, och jag förmodar att åtskilliga amerikanska kommentatorer på högerkanten kommer att göra det. Det vore trevligt om det var sant, men det är det förmodligen inte.

För det första gick inte republikanerna till val på något uttalat politiskt program. 1994 stod "Contract with America" i centrum, i år var det snarare "Speechless in the Heartland." Republikanerna talade så lite som möjligt om allting utom skatter och Bush. Det var inte heller förrän Bush på allvar kastade sig in i kampanjen under den sista veckan som republikanerna vann gehör bland väljarna.

För det andra är det visserligen så att republikanerna vann en himla massa val, betydligt fler än de flesta bedömare räknat med, men segermarginalerna var ofta försvinnande små.

För det tredje utkämpades de flesta senatsvalkamperna i delstater som Bush vann, ofta enkelt, i presidentvalet för två år sedan. Det är sant att republikanerna vann en del överraskningssegrar i de regionerna, framförallt i Georgia, och överraskande stora segrar i Florida och Texas, men det var likväl på hemmaplan som republikanerna kämpade och segrade den här gången.

Guvernörsvalen, där demokraterna skördade flera betydelsefulla segrar utanför den fortsatt republikanska Södern, understryker att republikanerna inte gärna kan tolka tisdagens framgångsrika val som ett trendbrott.

Likväl har nu demokraterna förlorat majoriteten i senaten, och missat vad många såg som ett gyllene tillfälle att återta majoriteten i representanthuset, nederlag som förhoppningsvis gör slut på Syddakota-senatorn Tom Daschles föga inspirerande tid som demokratisk anförare. Däremot kommer valutgången antagligen inte att rubba Clintonianernas ställning inom partiet. Det senare är av stor betydelse för de demokratiska primärvalen 2004. Den demokratiske kandidat som kan vinna stöd från Hillary och Bills penga- och röstmaskin har mycket goda chanser att bli demokraternas presidentkandidat i nästa val.

Som jag nämnde förra veckan är det osäkert hur valutgången kommer att påverka den amerikanska inrikespolitiken, annat än att Bush äntligen kommer att få chansen att tillsätta konservativa federala domare på alla nivåer, med all säkerhet inklusive Högsta Domstolen där åtminstone ett par åldrande konservativa domare förväntas gå i pension.

Utöver det kommer Bush antagligen att fortsätta med ungefär samma politik som i dag, en politik som ofta retat gallfeber på renläriga högerrepublikaner. Mest intressant blir det att se hur han kommer att hantera frågan om migrationsavtal med Mexiko. Bush har sedan sina dagar som guvernör i Texas haft goda relationer med det fattiga grannlandet i söder och ett migrationsavtal står överst på listan av mexikanska önskemål. Samtidigt växer motståndet i USA mot den omfattande illegala invandringen från Mexiko och dess konsekvenser på det amerikanska samhället. För Bush blir det en knepig uppgift att balansera de goda relationerna med Mexiko och mexikanska amerikaner, med en växande invandringsfientlighet bland många vita och svarta amerikaner.

Valresultatet kan märkligt nog komma att leda till ett ökat motstånd i kongressen mot krigen. Demokraterna gick till val på att vara ett huvudsakligen krigsvänligt parti, något som inte alls tilltalade demokraternas vänsterfalang. Med ett svidande valnederlag som resultat är det inte omöjligt att partiet, eller i vart fall stora delar av det, slår in på ett fredligare spår. Måhända kommer Clintonklickens kandidat 2004 att växa fram ur nederlaget 2002, med progressiv inrikespolitik och pacifistisk utrikespolitik som ideologi.

Gårdagens valresultat utesluter ingalunda en sådan utveckling.
Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America