Amerika.Nu är en oregelbundet uppdaterad webskrift som med en konservativ prägel kommenterar samtidens USA.


Tio senaste:

Valvaka 2008

Vådan av att avväpna laglydiga medborgare

Giuliani och Menino - mer som varandra än andra

Valvaka 2006: Kongressval, delstatsval, folkomröstningar

I Wal-Mart finns det sex Amerika

Djävulen bär Prada

Invånare och väljare i USA

Uppsagd i USA.

Kom. Hem. Nu.

Metros vulgära chefer väcker avsky

Om Amerika.NuBOSTON

En republikan i Massachusetts

2002-11-06

I en delstat som politiskt fullständigt domineras av det demokratiska partiet lyckades republikanerna för fjärde gången på raken vinna Massachusetts val till guvernör. Demokraternas misslyckande var desto värre den här gången då partiet för första gången sedan Michael Dukakis dagar stod enat bakom sin kandidat.

Hur dominerande är demokraterna i Massachusetts? Båda senatorerna och samtliga representanthusledamöter är demokrater. Delstatens bägge kamrar har överväldigande demokratiska majoriteter. Samtliga delstatsomfattande valda ämbeten innehas av demokrater. Alla utom guvernörsposten.

I år lyckades den politiske outsidern Mitt Romney, mest känd för en misslyckad kampanj mot senator Ted Kennedy samt för att ha räddat vinterspelen i Salt Lake City från katastrof och vanära, med oväntat stor marginal besegra den i allra högsta grad politiska insidern Shannon O'Brien.

Romney stod till skillnad från sina republikanska föregångare William Weld och Paul Cellucci mot en enad och beslutsam demokratisk partiapparat. De interna intriger mellan olika demokratiska klickar som torpederade en kompetent kandidat som Scott Harshbarger 1998 lades åt sidan. O'Brien, när vän med delstatens i särklass mäktigaste politiker, delstatshusets talman Tom Finneran, fick oreserverat stöd från partiets kärntrupper: Fackföreningar, feminister, minoriteter och allehanda andra progressiva aktivister.

Det uttalade stödet från partiapparaten resulterade dock inte det eftersträvade stödet från de människor som dess delar representerar. Framförallt var det åtskilliga av de socialt konservativa arbetarklassväljarna som snedtände på O'Briens tilltagande vänsterliberala utspel.

Än värre för O'Brien var att hennes nära band med partiapparaten och alla dess särintressen skrämde bort många av Massachusetts oberoende väljare, vilka utgör hälften av delstatens registrerade väljare.

I kampanjens slutspurt begick hon tre misstag som tillsammans med stor sannolikhet kostade henne valet: Hon tog ställning för homoäktenskap, hon argumenterade för att omyndiga flickor ska kunna begå abort utan att ens informera sina föräldrar, samt tog ställning mot ett folkomröstningsförslag om att förbjuda tvåspråksundervisning (förslaget fick 70% av rösterna).

Romney, som gick till val på sin karisma, sitt rykte som framgångsrik ledare i näringslivet samt en vag men skattefientlig politik fick lite drygt 50% av rösterna, mot O'Briens 45%.

Intressant är att republikanernas segersvit började med att en liberal republikan 1990 besegrade en konservativ demokrat. Sedan dess har de republikanska kandidaterna successivt drivit åt höger medan de demokratiska har drivit åt vänster, men med samma resultat. Samtidigt har det republikanska partiet i övrigt i delstaten praktiskt taget utplånats. Det är sällan ens kapabelt att ställa upp med kandidater överhuvudtaget, än mindre trovärdiga sådana.

En annan intressant poäng är att emedan Massachusetts har rykte om sig att vara en liberal delstat - med senatorerna Ted Kennedy och John Kerrey som främsta exempel - så kontrolleras nu delstatspolitiken av ett halvdussin tämligen konservativa demokrater och republikaner. Kommer den ideologiska samexistensen att fortsätta, eller kommer Massachusetts under de närmaste åren att göra den ena till segrare över den andra?
Amerika Nu Amerika Nu Amerika Nu

Amerika.Nu - USA utan ursäkter

Photos from the U.S.: Picture America